Jag har funderat ända sen jag såg inslaget på Rapport om mannen som har fått skadestånd för diskriminering. Hur jag än vrider och vänder på det så blir det fel. Det finns en lag som förbjuder diskriminering på grund av religion. Jag tycker att det är bra att det finns lagar mot olika typer av diskriminering. Varje människa ska ha rätt att leva det liv man vill. Ha rätt att vara den man är.
Men ändå stämmer det här inte för mig. Jag får inte alls ihop det. Fast jag måste väl utgå från att de som har tolkat lagen vet vad de gör. Det är säkert inte lagen det är fel på utan religionen. Om en religion inte ”anser” att en kvinna ska behandlas på samma sätt som en man så måste det vara något fel på den. Kruxet är att män alltid har haft tolkningsföreträde då det gäller religion.
Män har skrivit texterna och män har bestämt hur de ska tolkas. Kvinnor räknas inte. Kvinnor är mindre värda. Så klart att en man ska kunna vägra att hälsa på en kvinna när religionen ”förbjuder” det. Det får vi kvinnor acceptera i religionsfrihetens namn. Jag får inte ihop det här hur jag än funderar. Men jag är ju kvinna och jag ska nog inte fundera på sånt som jag inte förstår mig på…
Eller så SKA jag det för att jag ÄR kvinna!
Andromeda 