Planen som sprack…

Hade en plan för kvällen igår men den misslyckades fullständigt. Kvällen var trevlig och det var mycket folk ute som det nästan alltid är. HAN var där och jag pratade med honom men han visade inget som helst intresse för någon flirt.

Han är bara intresserad av mig som vän inte som kvinna. Är helt säker på att han vid det här laget förstår hur det ligger till och att det är fritt fram om han skulle vilja något mer.

Får nog nöja mig med en vänskaplig relation även i fortsättningen. Vill verkligen inte förlora kontakten med honom eftersom han är en ovanligt underbar människa. Frågan är bara hur lång tid det tar innan MINA känslor blir vänskapliga igen.

Nu är jag tillbaka på ruta ett igen. Livet går vidare. Tänk bara om hjärtat kunde lära sig att lyssna på förnuftet…

Ta vara på dagen!

Det blir en utekväll…

Nu har jag äntligen kommit till skott och börjat plantera om mina krukväxter. Är klar med hälften som nu har fått ny jord och en liten uppfriskande dusch. Känner mig riktigt nöjd.

En liten promenad har det också blivit. Sen avnjöt jag en kopp kaffe med ett wienerbröd som belöning till mig själv.

Har ätit middag, duschat och tvättat håret. Nu ska jag klä mig och fixa till mig. Ska nämligen ut ikväll. HAN ska också ut enligt mejlet jag fick igår.

Nu är det så att jag och min bästa väninna redan hade bestämt oss för att gå ut INNAN jag visst att han ska ut. Om det nu händelsevis är någon som tror något annat…

Ha en bra lördag kväll!

Njut av livet!

Så var det lördag igen. Härligt med helg. Det känns som om det bara är ett par dagar sedan jag satt här sist och det var lördag förmiddag. Dagarna och veckorna går alldeles för fort.

Ibland kommer en lätt känsla av panik över mig när jag tänker på hur fort tiden rusar iväg. Livet går så snabbt. Tänk om det fanns något sätt att få tiden att gå långsammare.

Minns när min mamma var i den ålder jag är i nu och jag ibland tyckte att tiden sniglade sig iväg. Då fick jag höra ”Vänta ska du få se så snabbt tiden går”. Trodde inte riktigt att det var så.

Nu vet jag bättre. Hon hade alldeles rätt! Det värsta är att nu drygt 20 år senare säger hon att tiden bara går snabbare och snabbare med åren. Hon har säkert alldeles rätt nu också. Därav paniken ibland…

Nej, varför hetsa upp sig över sådant som inte går att påverka. Det gäller att försöka njuta av varje dag man har till skänks.

Ha en underbar lördag och njut av livet!

Så svårt det är ibland…

att komma på vilken rubrik man ska skriva. Hittar ingenting som passar just nu.

Himmel vad tiden går! Har läst ikapp mig lite på bloggen men är inte riktigt klar än. Var ju bara tvungen att titta lite på tv också. Nu är jag här igen, en stund i alla fall. Har en spännande bok som väntar på att läsas. Tur att kvällen är lång…

Sen i onsdags har jag haft en hel del ångest. Varför är jag så feg att jag inte vågar stå upp för mina känslor? Har nog alltid varit rädd för att klä mina känslor i ord och blotta mig för andra. Trots att jag förstår att det mesta jag känner syns tydligt utanpå. Knepigt.

Fick mejl från HONOM idag. Blir alltid så otroligt lycklig när han hör av sig. Helt fjolligt!

Det är alldeles förfärligt men jag tror aldrig jag har haft så här starka känslor för någon man tidigare. Det jag känner är bortom allt förnuft.

Så tjatig jag känner mig just nu. Men det här är ju min dagbok. Det är väl det man gör i dagböcker, skriver ner sina tankar och känslor…

Fick svar!

I kväll har jag äntligen tid att skriva och läsa på bloggen igen. Har faktiskt saknat det. Det måste väl vara ett tecken på ett visst beroende ändå.

Måste väl börja med att stilla den eventuella nyfikenhet som kanske finns efter mitt inlägg Blev det rätt eller fel? som jag skrev på onsdag.

Ja, HAN svarade på mitt sms. Visserligen skrev han bara att han önskade mig också en bra dag. Men han SVARADE i alla fall! Ångesten lättade något även om den inte är helt borta.

Nu ska jag laga middag sen ska jag skriva och berätta lite mer…

Fredag morgon

Kikar bara in för att säga God morgon. Har inte haft möjlighet att vara in på bloggen sedan onsdag. Nu lider jag av lätt abstinens. Konstigt hur snabbt man anammar nya vanor.

Önskar alla en riktigt bra dag!

Blev det rätt eller fel?

Har hunnit göra det jag tänkte under dagen och det känns bra. Hinner bara titta in på bloggen som hastigast nu och i morgon kväll är jag också upptagen.

Tog mod till mig och skickade ett sms till HONOM på förmiddagen. Blev himla nervös efteråt, så tokigt. Det är väl ingenting att bli skärrad över. Eller är det?

Skrev bara en hälsning i vänskaplig ton så jag hoppas att det inte blev fel, men man vet ju aldrig. Något svar har jag inte fått…

När jag var ute och gjorde mina ärenden mötte jag honom tillsammans med en kompis. Har inte sett honom på nästan fyra veckor och så träffar jag honom just idag av alla dagar! När det är Alla Hjärtans dag och jag har skickat sms till honom…

Vi sa bara hej och pratade inte med varandra. Jag fick en svårtolkad, underfundig blick av honom. Drabbades av världens ångest och skyndade mig iväg. Känner mig fortfarande alldeles skakis. Hjälp!

Kram på Alla Hjärtans Dag!

I dag har jag tagit ut en ledig dag för att ta itu med lite ärenden som man inte kan fixa på helgen. Lite sovmorgon blev det, men inte allt för länge. Skäms nästan att berätta att jag ställer väckarklockan även när jag är ledig…

Började med den ”ovanan” för några år sedan och då ÄNTLIGEN fick jag bukt med mina sömnproblem som jag lidit av sedan barndomen. För det mesta vaknar jag innan klockan ringer.

Just nu sitter jag och funderar om jag ska våga skicka ett sms till HONOM idag eller om jag borde låta bli. Hjälp ge mig ett råd någon! Är jag bara patetisk om jag gör det? Eller kan jag göra det, vi är ju ändå goda vänner?

Vill önska er alla en riktigt bra Alla Hjärtans Dag! Kramar från mig till dig.

                                  

 

Var har drömmarna tagit vägen?

Det slog mig idag att det är evigheter sedan jag kom ihåg en dröm på morgonen. Det lär ju vara så att alla drömmer varje natt. Varför minns jag inte något? Eller kan det vara så att jag inte drömmer längre?

Förr hände det flera gånger i veckan att jag kom ihåg en massa av mina drömmar. Som regel bleknade det mesta bort under dagen men när jag vaknade mindes jag vad jag drömt.

Under det senaste året har det bara hänt vid några enstaka tillfällen att jag haft små glimtar kvar av mina drömmar när jag vaknat.

Undrar om det finns någon förklaring till att jag inte minns…

Funderingar om inspiration

Konstigt är det men för mig kommer inspirationen alltid sent på kvällen när jag ligger i min säng och lampan är släckt. Jag funderar på om det kan bero på att jag egentligen är nattmänniska men tvingats träna mig att bli morgonmänniska.

Ibland är det ganska frustrerande att det dyker upp en massa uppslag till vad jag ska skriva om när jag ligger i sängen. Det underliga är att på morgonen finns det bara fragment av mina tankar kvar. Precis som det brukar vara med drömmar…

På kvällen när jag ligger och tänker flyter orden hur lätt som helst och mina formuleringar är så bra. Mysko tycker jag.

Brukar skriva ner de fragment som finns kvar och ibland skriver jag om det senare men det blir aldrig lika bra som det var i mina tankar från början.

« Older entries Newer entries »

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång